Medeltida Balkan

Religion

1054 e.Kr. bryter kyrkorna i väst och öst förbindelserna pågrund av att de är oense om bland annat trosbekännelsen och tron på skärselden. Andra faktorer som skiljer kyrkorna åt är gudstjänst, styre, organisation, ritual och liturgi.

800 e.Kr. Frankernas konung Karl den store kröns till romersk kejsare i väst. Det frankiska riket och Bysans sluter år 811 ett avtal om gränsen mellan rikena som går igenom floden Cetina, söder om den dalmatiska staden Split. Väster om gränsen i Balkan innefattar kroatiska landområden medan östra Balkan får serbiskt inflytande. Första påträffande av kristendom blir år 600 e.Kr. bland kroater i Dalmatien och kristnas tillsammans med en del slovener år 700 e.Kr. Bosnierna däremot blir inte lika lockade av att kristnas och processen där blev svår att genomföras under samma tid.

Under 700-talet erövras nordvästra Balkan av Karl den store där feodalism får fäste.

År 863 kristnas serber och bulgarer av Bysans pågrund av den stora handelsförbindelsen mellan områdena. Missionärerna Kyrillos och Methodios från Saloniki översätter Bibeln till slaviska, vilket medför att tron spred sig snabbare. Det kyrilliska alfabetet som är baserat på det Grekiska alfabetet, kallat "fornkyrkslaviska",  blir själva grunden till dagens ortodoxa kyrkors språk medan latinet blir kvar i väst.

Kroaterna i Dalmatien använder det glagoniska alfabetet, vilket skiljer sig från den västliga kyrkans tradition. I början av 900-talet kämpar biskop Grgur Ninski för den kroatiska kyrkans självständighet, alfabet och språk. Trots att den kroatiska självständighets kampen inte resulterar i vinst, hyllas Ninski som en symbol för den äldsta kroatiska självständighetssträvan. Den serbiska och bulgariska befolkningen blir allt mer påverkade av den Bysantiska kulturen, medan den kroatiska och slovenska kulturen får ett inslag av den västromerska.