På 1680-talet avtar den osmanska kontrollen av Kroatien och år 1683 marscherar sultan Mehmed IV:s storvesir Kara Mustafa med en armé mot Wien för att försöka lyckas med det Süleyman inte kunde. Kungen av polen beslutar att ställa sig på Wiens sida och lyckas på så sätt driva ut osmanerna från Wiens landområden. Detta blev en vändpunkt för osmanerna då de retirerade till Belgrad där Mustafa avrättades. Det osmanska nederlaget bidrog till att Wiens rädsla för att erövras av osmanerna nu försvann.
Efter osmanernas retirering expanderar det habsburgska riket som nu intar en del av Bosnien samtidigt som Buda i Ungern befrias från osmanerna. I Dalmatien angrips nu osmanerna av Venedig och habsburgare. År 1687 fortsätter habsburgarna sin frammarsch på Balkan och intar Belgrad som var strategiskt vikig för osmanerna. Habsbugarnas senare expansion innefattar områden som Kosovo och städerna Niš och Skopje. År 1697 intas Sarajevo av österrikare som därmed bränns ner och förstörs. Dock kvarstår Bosnien under osmansk kontroll men österrikare lyckas få med sig en del av den katolska befolkningen i Bosnien. Ortodoxt kristna invånare i Bosnien blir fler vilket på 1800-talet användes som argument av serber som anser att Bosnien tillhört serberna, vilket det egentligen inte har då det var många vlacher, kroater och muslimer som också flyttade in i Bosnien.
Kriget mellan åren 1683 till 1699 mot osmaner orsakade massförflyttningar då muslimer i Slavonien flyr in i Bosnien medan kroater, bosnier och serber flyttar in i Slavonien. Efter flera år av krig sluts ett fredsfördrag mellan habsburgare och osmaner år 1699. Osmanerna går med på att avstå från tidigare besittningar i Kroatien och Ungern som istället blir Habsburgskt territorium. Kriget år 1716 mellan osmaner och habsburgare resulterar i att det Habsburgska riket expanderar och innefattar nu norra Bosnien och norra delar av Serbien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar